Ett underlag som presenterar verktyget SDG Synergies och pilotverksamheten i sex kommuner framtaget för Kvalitetsmässan maj 2022
Kommunerna har en nyckelroll i omställningen till ett hållbart samhälle och Sveriges strävan att nå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. I arbetet med att öka takten med omställningen finns både målkonflikter och synergier mellan målen som behöver identifieras, analyseras och hanteras. Detta är viktigt för att bland annat göra avvägda prioriteringar mellan målen, och för att organisera arbetet med genomförandet av Agenda 2030.
SDG Synergies är en metod för att systematiskt kartlägga och analysera synergier och målkonflikter. Metoden har under de senaste åren utvecklats av forskare på Stockholm Environment Institute, och den har använts och förfinats i en rad fallstudier internationellt samt på nationell nivå i samband med Sveriges frivilliga rapportering om Agenda 2030 till FN. Metoden har nu också testats på kommunal nivå i ett samarbetsprojekt mellan Nationell samordnare Agenda 2030, Stockholm Environment Institute, Linköpings universitet samt sex kommuner.
SDG Synergies bygger på en mycket enkel systemdynamisk modell där deltagarna i en strukturerad process tillsammans identifierar och värderar synergier och målkonflikter. Metodens enkelhet och den deltagande processen gör att resultaten är transparenta och enkla att förklara.
Metoden syftar till att i första hand stödja arbetet med två frågor:
- Hur kan målen och delmålen prioriteras i kommunen?
- Hur kan det kommunala implementeringsarbetet med Agenda 2030 organiseras?
Utifrån ett systemperspektiv analyseras i vilken mån framsteg på ett mål underlättar eller försvårar framsteg i andra delar av agendan, samt i vilken mån de själva blir hjälpta av framsteg på andra mål. En sådan analys möjliggör planering av ett mer effektivt genomförande genom att:
- synergier kan bejakas och målkonflikter förutses och/eller undvikas;
- insatser kan riktas dit de bäst främjar framsteg på alla mål.
När det gäller hur implementeringsarbetet ska organiseras så stödjer metoden identifiering av samarbetskonstellationer utifrån de målkonflikter och synergier som identifieras. Ofta, men inte alltid, kan man identifiera kluster av särskilt tätt sammankopplade mål och denna struktur kan utgöra grund för en organisation som är mer i linje med de utmaningar man står inför än de traditionella ”stuprören”
En process med verktygsstöd
Arbetet med att analysera synergier och målkonflikter med hjälp av SDG Synergies kan antingen genomföras som en fristående process eller integreras i en för kommunen existerande process. En fristående process kan vara ett bra sätt att initiera arbetet med Agenda 2030, men i de fall kommunen kommit längre i hållbarhetsarbetet är det önskvärt att arbeta mer integrerat i organisationen.
Ett förslag på process kan se ut så här:
Steg 1: Kortare kartläggning av kommunens arbete med Agenda 2030. I detta steg justeras också den allmänna processen till kommunens specifika behov. Det kan handla om urval av mål eller delmål, samt lokal tolkning av vad exempelvis framgång på målen innebär.
Steg 2: Workshop 1. I denna halvdagsworkshop samlas representanter för kommunens olika förvaltningar, bolag etc. för att med hjälp av verktyget SDG Synergies (se vidare nedan) analysera och värdera synergier och målkonflikter.
Steg 3: Backoffice-arbete. I detta steg analyseras resultaten från den första workshopen med hjälp av verktyget.
Steg 5: Workshop 2. Denna halvdagsworkshop syftar till att diskutera och analysera resultaten från systemanalysen från steg 3.
Verktyget är ett stöd för att samla in data och för att analysera data. Arbetsvyn ser ut som i bilden nedan.
I detta exempel arbetade man med sex delmål (1.2, 3.2, 5.5, 6.1, 8.1, 15.1) och för varje interaktion ställs frågan ”Givet framgång med avseende på exempelvis delmål 1.2, hur påverkar det då möjligheterna att få framgång med avseende på delmål 3.2?” (Verktyget finns än så länge enbart i engelsk och spansk version.)
För att göra dessa bedömningar används följande skala:
+3 Starkt främjande är den starkaste formen av positiv påverkan. Det är någonting helt grundläggande för ett mål; till exempel är produktion av förnybar energi direkt och starkt kopplad till minskade koldioxidutsläpp.
+2 Främjande något som förstärker, men inte är helt avgörande, för ett måls framgång. Exempelvis kan kvalitets-förbättringar i utbildning ha en betydande positiv effekt på ekonomisk tillväxt.
+1 Svagt främjande är en svag positiv påverkan. Det kan vara något som skapar förutsättningar för framgång på ett annat mål. Exempelvis kan en hållbar förvaltning av vatten främja ett bättre fiske över tid.
0 Ingen påverkan används när målen saknar betydande koppling eller det ej går att avgöra huruvida det verkar främjande eller begränsande. Exempelvis har förbättringar i hälsa och välbefinnande inte någon direkt betydande inverkan på infrastruktur.
-1 Svagt begränsande är en negativ påverkan men en svag sådan. Exempelvis kan ansvarsfull konsumtion i vissa fall begränsa ekonomisk tillväxt, i alla fall på kort sikt.
-2 Begränsande är en betydande negativ påverkan. Det är något som motverkar framsteg på ett annat mål, exempelvis kan högt satta tillväxtmål motverka minskning av avfallsproduktion.
-3 Starkt begränsande är den starkaste formen av negativ påverkan. Det är något som står i direkt konflikt med eller nära på omöjliggör framsteg inom ett annat mål, exempelvis är hunger oförenligt med god hälsa och välbefinnande.
I figuren nedan visas hur resultatet kan se ut. Matrisen visar resultatet av datainsamlingen inför Sveriges frivilliga granskning till FN.
Erfarenheter från testning i kommuner
Pilotstudien med SDG Synergies genomfördes i sex kommuner under hösten 2021 och våren 2022. I arbetet var det viktigt att inte bara lyfta själva resultaten av analysen utan också processen som är designad för att underlätta ett systematiskt arbete med Agenda 2030.
Oberoende av var kommunerna befann sig i Agenda 2030-arbetet så upplevdes arbetsprocessen och verktyget SDG Synergies som positiva. Bland annat så såg man ett stort värde i att kunna identifiera dels mål med stora systemeffekter, och dels mål som är mindre integrerade och därför behöver extra insatser. Det sågs också som centralt att analysera mål-konflikter. I vissa fall kunde även grupper av mål som är särskilt nära relaterade till varandra identifieras. Deltagarna poängterade att resultaten kan utgöra underlag för prioriteringar och resursallokering, och flera kommuner har redan visat intresse att använda verktyget i andra kommunala processer.
För vidare information
Webbplats med processbeskrivning samt verktyg www.sdgsynergies.org.
Analys av synergier och målkonflikter i Sveriges VNR https://www.sei.org/publications/analys-av-synergier-och-malkonflikter-i-sveriges/
Kontakta:
Henrik Carlsen, projektledare, Stockholm Environment Institute henrik.carlsen@sei.org
Emma Sterky, Nationell samordnare Agenda 2030 emma.sterky@regeringskansliet.se