I vårt arbete tar vi ibland fram underlag som kan förtydliga, reda ut begrepp och utgöra grund för vidare arbete på olika sätt. Skribenterna står själva för innehållet i rapportserien nedan om inget annat anges.
Nollvision: Ett angreppssätt för att arbeta med komplexa samhällsutmaningar med utgångspunkt i nollvision för trafiksäkerhet
Fler samhällsutmaningar har i dag ofta karaktären av så kallade wicked problems, det vill säga komplexa problem utan enkla lösningar eller tydliga slutresultat. Arbetet med Agenda 2030 är särskilt utmanande på grund av att den omfattar många samhällsutmaningar och pekar ut att de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionernas behöver hanteras gemensamt. Vi behöver grundläggande förändringar i vårt sätt att förstå och hantera komplexa samhällsutmaningar och Samordnaren har utforskat nollvision som angreppssätt i hållbarhetsarbetet.
Samordnaren har valt att förstå nollvision som angreppssätt utifrån Nollvisionen för trafiksäkerhet. Förutom att det är den första nollvisionen, som har brutit ny mark och stimulerat innovationer inom trafiksystemet, har den visat sig vara uthållig över tid och ge goda resultat. Vad kan vi lära av det och applicera på andra samhällsutmaningar? Läs skriften här.
Nollvision för avfall: Ett nytt angreppssätt för en hållbar produktion och konsumtion
Tre byggstenar i Nollvisionen för trafiksäkerhet vill Samordnaren särskilt lyfta som viktiga att överföra när angreppssättet prövas på nollvision avfall:
- Systemägare som särskilt ansvariga
- Proaktivt förhållningssätt
- Haverikommission
Vad skulle utgångpunkterna för nollvision inom trafikområdet innebära om de applicerades på vårt system för konsumtion och produktion, vars process traditionellt slutar i avfallshantering?
Samordnaren applicerar nollvision på avfall för att undersöka om angreppssättet tar oss till en hållbar konsumtion och produktion. Läs skriften här.
Utvärdering pilotstudie: SDG Synergies
Tillsammans med forskare vid SEI och Linköpings universitet har Samordnaren genomfört en pilotstudie i sex kommuner av SDG Synergies, en metod med tillhörande verktyg för att kartlägga och analysera målsynergier och målkonflikter. Metoden har testats och förfinats i en rad fallstudier internationellt och har nu testats för första gången i svenska kommuner. De medverkande kommunerna har varit: Alvesta kommun, Falköpings kommun, Flens kommun, Luleå kommun, Vellinge kommun och Örebro kommun. Agenda 2030samordnarens utvärdering och rapport om arbetet med SDG Synergies är en del av serien Samtal om hållbar utveckling. Läs den här.
Hur definierar vi ekonomisk utveckling?
Vad innebär hållbar ekonomisk utveckling i praktiken? Och hur stimulerar vi ekonomisk utveckling som är långsiktigt hållbar?
Dessa två frågor var utgångspunkten för Natsam2030:s initiativ: Forum Ekonomiska dimensionen i Agenda 2030 (numera under namnet Forum hållbar ekonomi).
Forumet, som består av aktörer från såväl det offentliga som privat och ideell sektor, har i Natsam2030:s regi träffats under våren för att närmare diskutera hur den ekonomiska dimensionen i Agenda 2030 kan fungera som motor i omställningen.
I det arbetet har professor Göran Finnveden vid Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) Stockholm, fått i uppdrag att göra en sammanställning av tillämpliga strategier för hållbar ekonomisk utveckling. Resultatet är skriften:
Hur definierar vi hållbar ekonomisk utveckling? – En introduktion till olika strategier för att nå hållbar ekonomisk utveckling