Våra fokusområden

Samordnaren för Agenda 2030 har sedan tillträdet mars 2020 träffat en rad aktörer för att få en nulägesbild av arbetet med Agenda 2030 i Sverige och kan konstatera att det finns ett brett engagemang för arbetet med FN:s globala mål. Det är både spännande, roligt och en nödvändig förutsättning för att genomföra omställningen till det hållbara samhället. Samtidigt kan vi tydligt se att det helt enkelt går för långsamt. Vi kan också se att hållbarhetsarbetet fortfarande i hög grad kopplas till miljöfrågor och då framförallt klimat och att den sociala dimensionen kommit i skymundan. Utgångspunkten för Natsam2030 är att det är nödvändigt att människor har en dräglig tillvaro och goda förutsättningar för överlevnad för att lyckas med hållbar miljö och ekonomi. Läs mer i vår programförklaring.

Av våra samtal har det blivit tydligt att de tre dimensionerna, den sociala, miljömässiga och ekonomiska, inte kopplas samman tillräckligt utan lyfts var för sig eller i bästa fall i par om två. Att få till en helhetssyn och arbeta långsiktigt samt att samverka är tyvärr en fortsatt utmaning trots att det är dialog och prestigelöst kunskapsutbyte som visat sig vara vägen framåt.

Natsam2030 ser också nödvändigheten i att våga prioritera mellan och inom de utpekade 17 hållbarhetsmålen. Allt kommer inte gå att göra samtidigt och frågan är var vi börjar och varför? Kanske genom att peka på möjliga synergier – att arbeta riktat med ett område stärker ofta flera andra områden – men också genom att adressera uppkomna målkonflikter.

Natsam2030 har under 2021 tagit steg för att konkretisera vårt arbete mot bakgrund av nulägesbilden och valt att fokusera på omställningen som sådan snarare än enskilda mål. Vi har också valt att komplettera redan befintliga aktörer och verksamheter genom att identifiera och lyfta vita fläckar och områden som inte fångats upp av andra.

Natsam2030 arbetar idag med sex prioriterade områden som vi hoppas och tror kompletterar varandra och tillsammans utgör centrala insatser för att lösa upp viktiga knutar och påskynda processen mot det hållbara samhället inom alla dimensionerna: den sociala, miljömässiga och ekonomiska.

1) LEDARSKAP FÖR OMSTÄLLNING
Ett starkt, moget och modigt ledarskap som vågar prioritera och arbeta långsiktigt tillsammans med andra är nödvändigt för en hållbar utveckling. Samordnaren ser därför över möjligheterna att bland annat rusta centrala aktörer med kunskap om de samhällsutmaningar som agendan adresserar. Som ett första steg har vi tillsammans med Stockholm Resilience Center, Stockholms universitet, tagit fram en utbildning riktad till Generaldirektörer på våra myndigheter som vi hoppas kan påbörjas redan 2022.

2) STATISTIK
Statistik och data är viktiga för att utveckla vår kunskap och underlag för beslut liksom för att följa utvecklingen. I enlighet med regeringens uppdrag har vi tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB) arbetat för att ta fram ett verktyg där data och statistik på ett enkelt sätt görs tillgängligt så att det går att följa Sveriges arbete för att nå de globala målen för hållbar utveckling. Detta arbete sjösattes i mars 2021 genom temasidan scb.se/agenda2030. Samarbetet med SCB fortsätter nu i syfte att vidareutveckla temasidan. Vi undersöker också möjligheterna att i samarbete med andra aktörer tillgängliggöra statistik och data för den lokala och regionala nivån.

3) TIDIGA INSATSER
Tidiga insatser – att agera tidigt, innan problem uppstår eller tidigt i processen, är en del i att ställa om till hållbar utveckling. Inom tidiga insatser vill Samordnaren fokusera på att utveckla arbetet för barn och unga och att hitta modeller för att utveckla styrning och ledning som också kan användas inom andra områden. Läs mer i vår programförklaring.

4) HÅLLBAR EKONOMISK UTVECKLING
Vad är hållbar ekonomisk utveckling och vad innebär det i praktiken? Detta är något som vi vill fördjupa samtalet kring för att förtydliga den ekonomiska dimensionens relation till de andra två dimensionerna. Under våren har vi initierat Forum ekonomiska dimensionen och bjudit in samhällsaktörer från såväl offentlig som privat och ideell sektor samt akademi för att närmare diskutera hur den ekonomiska dimensionen i Agenda 2030 kan fungera som motor i omställningen. Som underlag för diskussioner har publikationen: Hur definierar vi hållbar ekonomisk utveckling? tagits fram.

5) OMSTÄLLNING PÅ LOKAL OCH REGIONAL NIVÅ
Regeringen skriver i propositionen om Sveriges genomförande av Agenda 2030 (prop. 2019/20:188) att i princip samtliga mål i Agenda 2030 kan anses ha koppling till den verksamhet som bedrivs på lokal och regional nivå. Det är ofta där, i mötet med medborgarna, som genomförandet måste realiseras. Mot denna bakgrund är kommuner och regioner nyckelaktörer i genomförandet av agendan och bär en stor del av ansvaret och verktygen för att genomföra den. Samordnaren arbetar därför på olika sätt för att stärka kommuner och regioners förutsättningar och kapacitet för omställning till hållbar utveckling och implementering av Agenda 2030, bland annat genom utvecklad samordning av olika aktörer och genom samarbete med forskningen.

6) HÅLLBAR PRODUKTION OCH KONSUMTION
Att uppnå hållbar produktion och konsumtion, mål 12 i agendan, är en av de stora utmaningarna för Sverige. I mål 12 synliggörs de tre dimensionernas inbördes beroende av varandra. Här blir också tydligt hur det mesta kan relateras till mål 12; vatten, energi, råvaror, transporter, jämlikhet, demokrati, arbetsliv, kemikalier, hälsa och din lokala handlares nära sammankoppling med det globala. Vi vill genom ett arbete med mål 12 försöka konkretisera arbetet med agendan och bidra brett till konkret handling, delaktighet och folkbildning.

Ingen kan göra allt, men tillsammans kan vi göra mer. Arbetet med agendan är en process där vi i samverkan med andra aktörer provar oss fram med en uttalad ambition att öka takten i omställningen till ett hållbart samhälle – Nu gör vi!