Den omställning, eller transformation, som behöver genomföras handlar inte ”bara”, vilket många tycks tro, om en utfasning av fossila bränslen, utan om i grunden förändrade samhällsystem och levnadsvanor.
– Hittills har vi i Sverige varit duktiga på att göra förändringar inom ramen för existerande system; oljepannor har bytts mot värmepumpar, fordon har ökat sin bränsleeffektivitet och tillverkningsprocesser har blivit renare. Det är dock uppenbart att denna strategi inte längre fungerar lika effektivt som förut, skriver Gabriel Wikström på DN debatt när han presenterar betänkandet, Organisera för hållbar utveckling.
Utgångspunkterna för förslagen i utredningen är att resurserna, tekniken och kunskapen finns för att kunna ställa om samhället, möta klimatkrisen och begränsa uppvärmningen till en och en halv grad.
– För att öka takten i omställningen krävs ett strategiskt grepp kring genomförandet och en tydlig organisationsstruktur. Strukturen behöver bland annat skapa förutsättningar för en samlad politisk vilja som ger legitimitet, tydlighet och långsiktighet. I betänkandet lämnas därför förslag om en mer långsiktig myndighetsstruktur som beaktar dessa förutsättningar och som bygger på att stärka såväl redan existerande strukturer som att bygga upp funktioner som i dag saknas, menar Gabriel Wikström och spaltar några konkreta förslag:
- Tillsätt en parlamentarisk beredning för hållbar utveckling
Politiken för hållbar utveckling behöver understödjas av en struktur som kan skapa en långsiktig politisk inriktning och förankring av arbetet, som är hållbar över mandatperioderna och har hög legitimitet. På försvars- respektive miljöområdet, som har liknande komplexitet, har detta lösts med hjälp av beredningar omfattande samtliga riksdagspartier.
- Inrätta ett råd får social hållbarhet
Social hållbarhet utgör, vid sidan av den ekonomiska och miljömässiga, en av tre dimensioner inom hållbar utveckling. Ett råd för social hållbarhet, som bygger på vetenskaplig grund, kan belysa styrkor och svagheter inom politiken för social hållbarhet. Inrättandet av ett råd för social hållbarhet kompletterar det Klimatpolitiska rådet och det Finanspolitiska rådet och den viktigaste uppgiften för rådet bör vara att belysa hur politiken kan utvecklas.
- Ett utökat uppdrag till det Klimatpolitiska rådet
Klimatpolitiska rådet får ett samordningsansvar för utvärderingen av hela politiken för hållbar utveckling i enlighet med agendan. Tillsammans med det Finanspolitiska och Rådet för social hållbarhet kan, vid sidan av rådens specifika uppdrag, gemensamma utvärderingar göras av den förda politiken för hållbar utveckling och genom ett närmare samarbete mellan råden kan målkonflikter och målsynergier lättare identifieras och uppmärksammas för regeringen.
- Förstärkt stöd för genomförandet
I omställningen till hållbar utveckling är kommuner och regioner nyckelaktörer och de efterfrågar ett nära och praktiskt stöd. Länsstyrelserna föreslås få ett tydligare uppdrag att bidra till ett mer samordnat och verksamhetsnära statligt stöd till lokal och regional nivå. - Samordnarfunktionen för Agenda 2030 förlängs i syfte att utifrån ett nationellt helhetsperspektiv på hållbar utveckling fortsatt samordna och främja andra aktörers arbete.