danist-soh-n-3pn7ybe-s-unsplash

Hållbar ekonomisk utveckling

Omställningen till ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle är avgörande både för att Sverige ska nå de globala målen i Agenda 2030 och för att säkra svensk konkurrenskraft i omvärlden. För att lyckas behöver vi på allvar förstå ekonomins viktiga roll i omställningen och hur den behöver styras för att bättre stödja transformationen till hållbar utveckling.

Nationella samordnaren för Agenda 2030 har tillsammans med 19 centrala aktörer för marknaden och samhället tagit fram en färdplan för omställning till hållbar ekonomisk utveckling inom planetens gränser och i enlighet med agendans kärnprincip om att ingen ska lämnas utanför. Syftet är att göra ekonomin till motor för omställningen, och underlätta för svenska aktörer att gå före i pågående samhällstransformation och därmed stärka Sveriges globala konkurrenskraft.

Färdplanen består av en uppmaning till beslutsfattare på alla nivåer i samhället – inom politiken, näringslivet, offentlig sektor, akademi och civilsamhälle – att agera för hållbar ekonomisk utveckling och här presenteras tre centrala utgångspunkter som grund för omställning.
Ladda ned >> Del 1 av färdplan hållbar ekonomisk utveckling

Del två av färdplanen består av rekommendationer, riktade till politiken respektive marknadens och samhällets aktörer.
Ladda ned >> Del 2 av färdplanen med Samordnarens 14 rekommendationer
Ekonomins betydelse för miljökrisen vi idag befinner oss i kan inte överskattas. Särskilt framträdande är kriserna när det gäller klimat och biologisk mångfald. Historiska investeringar i fossila bränslen och fossil infrastruktur har varit avgörande för utvecklingen av den fossila ekonomin, och fortsatta fossila investeringar håller oss kvar i denna. Att förändra de finansiella flödena är därför nödvändigt för omställningen.
Både i Sverige och internationellt har ett arbete inletts med just detta. På EU-nivå tydliggör taxonomin finansmarknadens betydelse i den gröna omställningen och blir på så sätt ett EU-gemensamt ramverk för omställningen av ekonomin. Med det nya direktivet för företags hållbarhetsredovisning (Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD) har de europeiska bolagen snart inget annat val än att ställa om eller förklara varför de inte framtidssäkrar sin verksamhet. De ökade kraven på transparens och tillförlitlig hållbarhetsdata, som nu stegvis införs, kommer att öka trycket på samhällets aktörer att agera mer hållbart. Men det räcker inte för att vi ska klara av att ställa om i tid. Så länge våra ekonomiska system premierar kortsiktighet framför hållbar utveckling saknas tillräckliga incitament för att ställa om snabbare

Referensgruppen till Forum hållbar ekonomi utgörs av 19 samhällsaktörer:

Initiativet att ta fram en svensk färdplan för hållbar ekonomisk utveckling i syfte att öka omställningstakten genom ekonomiska incitament, regleringar och styrmedel som skapar, främjar och stödjer transformationen mot det hållbara samhället i enlighet med FN:s globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030, och Parisavtalet, presenterades av Nationell samordnare för Agenda 2030, Gabriel Wikström, under klimattoppmötet COP26 i Glasgow 2021.
>> Se livesändningen i efterhand
Läs också >> Natsam2030:s debattartikel: ”Företagen måste förbereda sig på högre utsläppspriser” – DN.SE

Som underlag för diskussioner i forumet har publikationen tagits fram: >> Hur definierar vi hållbar ekonomisk utveckling? 
I arbetet med att definiera hållbar ekonomisk utveckling hölls ett forskarseminarium på tema: Strategier för en hållbar ekonomi i enlighet med Agenda 2030.
Läs mer: >> Forskarseminarium om hållbar ekonomi

Inom ramen för färdplanen har Natsam2030 drivit flera arbetsgrupper tillsammans med ett antal aktörer för att se vad vi genom samskapande insatser kan göra här och nu. Nedan de fyra arbetsgrupper som arbetat med att utveckla åtgärdsförslag till färdplanen:

  1. Skattegruppen (Miljö- och klimatskadliga skattesubventioner)
  2. Infrastruktur hållbara investeringar
  3. Framtidens ledarskap
  4. Internpris CO2


Kontaktperson:
Emma Sterky, kanslichef
Tel: 08-405 58 74
E-post: emma.sterky@regeringskansliet.se