Samordnaren vill utveckla en bestående struktur för ett mer samordnat och behovsanpassat nationellt statligt stöd till kommuner och regioner. Bakgrunden är att offentliga verksamheter, liksom de ordinarie processerna för att styra dem, i regel är organiserade i stuprör. Det försvårar samverkan över politikområdes- och förvaltningsgränser, mellan samhällsnivåer och med andra samhällsaktörer, som ytterst påverkar resultatet av verksamheterna. Denna förvaltningsstruktur utvecklas och prövas genom piloten Regional samordning, som pågår 2021–2023.
I piloten Regional samordning ligger fokus på barn och unga och verksamheter som arbetar med dem. Det övergripande målet är att de statliga aktörerna ska bidra till att stärka kommunernas kapacitet att arbeta med risk- och skyddsfaktorer i syfte att bidra till att barn och unga (0–20 år) lyckas i skolan.
I piloten ingår Länsstyrelserna i Gävleborg, Halland, Jämtland, Skåne och Östergötland samt Barnombudsmannen (BO), Folkhälsomyndigheten (Fohm), Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF), Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Från september 2023 ingår även Socialstyrelsen. Till piloten har en referensgrupp knutits med små kommuner från de fem länen.
Den första fasen i pilotprojektet genomfördes under 2022 då det handlade om att skapa en gemensam behovs- och problembild och ta fram ett förslag på en modell för regional samordning. Myndigheterna genomförde då tillsammans med länsstyrelserna gemensamma kommundialoger i Gävleborg, Halland, Jämtland, Skåne och Östergötland där vi träffade framför allt små kommuner. I dialogerna framkom bland annat att kommunerna upplever att myndigheterna ställer krav som krockar med kommunernas verklighet, att myndigheterna inte är koordinerade med varandra eller systemet i övrigt, att de producerar mycket kunskap men för lite processtöd och inte lyckas nå ut till rätt målgrupper.
Den modell som sedan togs fram för samordning och som nu börjar prövas 2023 står på två ben. Det ena benet är länsstyrelsernas befintliga kommundialoger som kontinuerligt genomförs och det andra är en nyinrättad samlingsplats för nationell och regional samordning där länsstyrelser och nationella myndigheter träffas två gånger per år. Syftet är att genom dessa två forum dels bättre fånga upp kommuners efterfrågan och behov av stöd, dels mer samordnat och träffsäkert nå ut med nationella myndigheters stöd till kommunerna. Genom en bestående struktur, som inte tar utgångspunkt i enskilda sak- eller politikområden eller forum/plattformar kopplade till dessa eller enskilda uppdrag, skapas en samordning där statens gemensamma resurser kan används på bästa sätt för att ytterst bidra till bättre resultat för barn och unga.
Modellen utvecklas stegvis. Under 2023 arbetar fem olika grupper med att utveckla samordningen. Kapacitetsteam ett som utvecklar ett mer samordnat och behovsanpassat stöd avseende familj- och närstående (inkluderar stöd som avser barn och unga själva) med BO, Jämställdhetsmyndigheten, MFoF, MUCF, Skolverket och SPSM.
Kommundialogerna, som utvecklas av de fem länsstyrelserna. Kapacitetsteam två och tre som ska utgå från kommunernas behov och efterfrågan och hur staten kan möta det, med länsstyrelserna i Halland och Jämtland samt Fohm och SPSM. Kommunerna i respektive län är huvudmålgruppen i piloten i ett första skede, men regionerna finns med som samarbetspartners.
Kontaktperson:
Emma Sterky, projektledare
Tel: 08-405 58 74
E-post: emma.sterky@regeringskansliet.se