För att bidra till att stärka kommuner och regioners kapacitet och förutsättningar behöver mer generella, strukturella åtgärder vidtas inom nationell politik och ekonomi. Men det finns också potential att bidra till att stärka kapaciteten genom exempelvis en ökad lyhördhet för de lokala behoven genom bättre samordning av externa aktörer.
Mer generellt efterlyser kommuner och regioner svar och stöd på hur transformationen ska gå till. Det inkluderar vilka metoder som ska användas, vilka prioriteringar som bör göras och vilken data som bör samlas in. De önskar stöd med omställningen i praktiken men också arenor och kanaler för dialog och samverkan respektive kunskapsproduktion och kunskapsspridning. Men kunskapen och forskningen om transformationen på lokal och regional nivå är bristfällig.
Många utmaningar med det praktiska hållbarhetsarbetet är också beroende av var en kommun eller region befinner sig i Agenda 2030-processen. En kommun i början av processen möter inte samma utmaningar som en kommun som kommit en bit, och behovet av hjälp och stöd påverkas därför i hög grad av detta. En slutsats är därför att stödet behöver vara flexibelt.
Samordnaren försöker möta det stöd som kommuner och regioner efterlyst på olika sätt. Under de två första åren av uppdraget har Samordnaren framför allt utforskat olika sätt för att förmå andra aktörer såsom myndigheter, akademi och civilsamhällesorganisationer att bidra till att kommuner och regioner får bättre förutsättningar och ökad kapacitet. Men Samordnaren har också haft mer direkta möten med kommuner och regioner för att bidra till att inspirera och motivera till ytterligare steg i hållbarhetsarbetet.
Som exempel på det arbete som Samordnaren tagit initiativ till kan nämnas: